Tyvärr, din sökning gav inget resultat.

Inventering av jätteträd

Länsstyrelsen i Stockholms län

inventering av alla jätteträd och särskilt skyddsvärda träd inom nykvarns, salems och nynäshamns kommuner. i uppdraget ingick att kartera och beskriva alla jätteträd och särskilt skyddsvärda träd samt att beskriva lokalerna för dessa, eventuella hot mot dem och att bedöma vilka skötselåtgärder som var lämpliga. det ingick även i uppdraget att identifiera viktiga framtida miljöer med jätteträd. inventeringsmetoden som vi använde följde skogsstyrelsens metodik för inventering av jätteträd, med vissa justeringar, och gjordes inom ramen för ett stort och flerårigt inventeringsarbete i hela stockholms län, i regi av länsstyrelsen. [gallery ids="676,682,677,678,679,680,681,351"]

Inventering av Lindskalbaggar

Länsstyrelsen i Kalmar län

under åren 2015-2016 utförde vi inventeringar av vedlevande skalbaggar som är knutna till lind i kalmar län. den första inventeringsdelen bestod av en översiktlig inventering med utgångspunkt från biotopens lämplighet, bl a förekomst av lind och förekomst av linddyna. därefter gjorde vi ett urval av prioriterade lokaler som inventerades med fönsterfällor. inventeringen sträckte sig från torsås till västervik, med tyngdpunkt på områden kring mönsterås-västervik. det finns en rad sällsynta och hotade skalbaggar knutna till lind, och för dessa skalbaggar finns Åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind. i kalmar har flera arter hittats, ögonfläcksbock mesosa curculionoides (en), lindfläckbock chlorophorus herbstii (vu), plattbaggen, laemophloeus monilis (vu) och enfärgad brandsvampbagge, diplocoelus fagi (nt). denna första delinventering i kalmar län är ett led i åtgärdsprogrammet för att inventera arterna och att föreslå hur deras lokaler kan förstärkas. [caption id="attachment_938" align="alignnone" width="500"] fönsterfälla i lind. foto björn palmqvist[/caption]

Guidning om fladdermöss

Museet Biotopia, Länsstyrelsen i Kronoberg, Mönsterås kommun, m fl

naturguidning för allmänheten om fladdermöss. guidningar om fladdermöss är ett uppdrag som ofta återkommer hos oss på ecocom. fladdermusvandringarna för allmänheten är alltid väldigt populära och ett tacksamt sätt att uppmärksamma ett intressant djur och dess samspel med människa, miljö och natur. vandringar i fladdermustäta områden görs i skymningen när fladdermössen jagar insekter. med hjälp av fladdermusdetektorer som registrerar fladdermössens ljud kan arterna bestämmas. vi gör också regelbundet fladdermusguidningar i utbildningssyfte, ofta i samband med ett inventeringsuppdrag där kunskaperna sedan kan förvaltas av organisationen själv, till exempel en kommun. "upplev fladdermÖss - nattens mytomspunna jägare när skymningen lagt sig beger vi oss ut för att upptäcka de mytomspunna fladdermössen - vi ser deras tysta flykt i natten och hör deras högfrekventa läten. visste du att en fladdermus kan bli ca 30 år? att fladdermöss har en viktig roll som pollinatörer i tropikerna? att de precis som fåglar ofta flyttar långa sträckor? hur är det med blodsugande fladdermöss? har de rabies? Är det sant att de navigerar endast med hjälp av öronen? vi ger svar på frågor om denna fascinerande artgrupp och tar med deltagarna på en spännande resa i natten."

Kartering av hagmarksväxter

Länsstyrelsen i Uppsala

vi gör en återkommande inventering vartannat år, av hävdgynnade växter i hela kulturreservatet linnés hammarby. syftet med karteringarna är att undersöka hur den nuvarande skötseln påverkar hagmarksfloran. området har restaurerats och karteringarna är också ett sätt att göra uppföljning och att studera hur kärlväxtfloran utvecklas. sedan restaureringen har markerna hållits efter noga genom fagning, slåtter och bete. vid inventeringen beskriver vi också delområdena och ger förslag på skötselåtgärder i rapporten. här är några av de arter som har noteras vid karteringen: stor blåklocka, campanula persicifolia spåtistel, carlina vulgaris backnejlika, dianthus deltoides brudbröd, filipendula vulgaris solvända, helianthemum nummularium slåtterfibbla, hypochoeris maculata flentimotej, phleum phleoides bockrot, pimpinella saxifraga rödkämpar, plantago media jungfrulin, polygala vulgaris Ängsskallra, rhinanthus minor höstkallra, rhinanthus serotinus Ängsvädd, succisa pratensis backtimjan, thymus serphyllum backklöver, trifolium montanum [gallery ids="425,426,424"]

Natur- & kulturguide

Värmdö kommun

här presenterar vi värmdö kommuns natur- och kulturmiljövärden i en 64-sidig katalog. här beskrivs naturupplevelser och biologisk mångfald i 25 av kommunens mest intressanta natur- och kulturområden. i uppdraget ingick research, materialgranskning av underlag, urval, textförfattande, kartor och foton. stort fokus har legat på att levandegöra texterna för att locka till läsning och väcka nyfikenhet. natur- och kulturguiden har blivit väldigt populär och efterfrågan är stor. den har också skickats ut till alla permanenta hushåll i kommunen. delar av materialet presenteras också i kommunens områden på naturkartan (www.naturkartan.se). [gallery ids="498,499,500,501,497"]

Inventering av sandödla

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

inventeringen syftade till att undersöka om sandödla, lacerta agilis, finns i den kustnära delen av västra götalands län, och att få en bild av förutsättningarna för sandödla att fortleva och reproducera sig i det här området. i inventeringen ingick även att undersöka om sandödla gick att återfinna på tidigare rapporterade lokaler, framförallt i inlandet, samt att bedöma lokalernas potential att hysa sandödlor och om åtgärder behövde vidtas för att gynna sandödlor på lokalen. inventeringen omfattade en fjärranalys för utsök av nya  potentiella lokaler för sandödla samt undersökning i fält av nya och tidigare fyndlokaler. totalt undersökte vi 38 lokaler i fält. vi påträffade sandödla på ett fåtal lokaler under inventeringen, framförallt i inlandslokaler.

Biogeografisk uppföljning av fladdermöss

Naturvårdsverket

sverige har i enlighet med eu:s art- och habitatdirektiv ett ansvar för att följa upp hur populationen för utpekade fladdermusarter utvecklas i landet. den biogeografiska uppföljningen av fladdermöss syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklats i några av sveriges mest artrika områden, samt i områden där vissa rödlistade arter har påträffats tidigare. flerårigt arbete vi har under åren 2014- 2015 haft, och har även under åren 2016-2018, uppdraget från naturvårdsverket, via koordinator på länsstyrelsen i jönköpings län, att genomföra den biogeografiska uppföljningen av fladdermöss i vissa län: under åren 2016-2018 omfattar uppdraget länen blekinge, kalmar, kronoberg, jönköping, Östergötland och uppland. uppdraget består i att genomföra fältinventeringar samt tillhandahålla expertkompetens om fladdermöss vilket kräver specialistkompetens inom artgruppen fladdermöss. År 2014 inventerade vi områdena strömsrum (kalmar län), läby (uppsala län) och korrö (kronobergs län). i inventeringen deltog alexander eriksson, johnny de jong och björn palmqvist. År 2015 inventerade vi områdena dånhult och kullarp (Östergötlands län), hallaröd i skåne län (där den mycket ovanliga nymffladdermusen påträffats), grimmared-nösslinge (hallands län), valle härad (västra götalands län) och värmlands säby (värmlands län). i inventeringen deltog alexander eriksson och johnny de jong. År 2016 inventerade vi områdena göholm (blekinge län), korrö (kronobergs län), läby (uppsala län) och stjärnorp (Östergötlands län). i inventeringen deltog alexander eriksson, johnny de jong och björn palmqvist. År 2017 inventerade vi värmlands säby, dånhult, kullarp, samt Ängsö. i inventeringen deltog alexander eriksson, johnny de jong och björn palmqvist.   [gallery ids="458,452,453,454,456,457,459,460,461,462,463,464,465,466,467,468,469,470,471,472,473,474,475,476,477,478"]

Inventering av vandringshinder för fisk

Trafikverket

förstudie och inventering av vandringshinder för fisk i anslutning till allmän väg och järnväg i skåne län. syftet med uppdraget var att vi skulle hitta de platser där fisken hindras i sina naturliga förflyttningar på grund av vägar eller järnvägar. i uppdraget gjorde vi en gis-analys och parametrar synkroniserades för vidare undersökning i trafikverkets miljöportal. därefter gjorde vi en inventering i fält. [gallery ids="450,451,445"]

Inventering av fladdermöss inför detaljplan

Karlstad kommun

på uppdrag av karlstad kommun genomförde vi år 2016 en inventering av fladdermöss i detaljplaneområde jacobsberg. jacobsbergsområdet ligger direkt söder om centrala karlstad på det gamla flygplatsområdet intill golfbanan. området är spännande eftersom det är ett centralt beläget naturområde på en halvö i klarälven. inventeringen utfördes under både högsommar (juli) som är fladdermössens reproduktionstid och under hösten då fladdermössen förflyttar sig i landskapet och då andra arter kan påträffas än under reproduktionsperioden. vid inventeringen användes autoboxar och manuell inventering gjordes med handburen ultraljudsdetektor. vi genomförde inventeringen på 12 lokaler av vilka ungefär hälften låg inom planområdet och den andra hälften på utvalda lokaler utanför planområdet. vid inventeringen påträffade vi totalt 8 fladdermusarter. en ny art för länet, sydfladdermus, eptesicus serotinus (en), påträffades under inventeringen.

Inventering av långbensgroda

Borgholms kommun

vi genomförde 2016 en kompletterande inventering av groddjur med särskilt fokus på långbensgroda, rana dalmatina, inför detaljplanen för solbergamarken i borgholms kommun. detaljplaneförslaget vid solbergamarken innehåller en utbyggnad av tätorten borgholm med ca 30 tomter för bostadshus och en våtmarksanläggning i form av ett par dammar för dagvattenhantering i området.

Pilotinstallation av DTBird i Sverige

Crowd funding, flera vindkraftsaktörer

fågelskyddssystemet dtbird används idag på vindkraftverk i en rad europeiska länder men i sverige har installationer av dtbird och liknande tekniska system inte använts.  i takt med fortsatta satsningar på förnybar energi i sverige – där vindkraft utgör en viktig del – framstår det som alltmer angeläget att granska de möjligheter som står till buds för att minska vindkraftens effekter på fågelfaunan. ett eget initiativ mot bakgrund av problematiken att vindkraftverk dödar fåglar initierade vi i samarbete med vindform år 2015 ett pilotprojekt för att 1) installera och förevisa dtbird-systemet, samt 2) utvärdera hur dtbirdsystemet fungerar för svenska förhållanden. del 1 av projektet omfattade förevisning och seminarium vid två tillfällen i lundsbrunn år 2015 då vi hade bjudit in vindkraftsprojektörer, myndigheter och domstolar. del 2 av projektet omfattade utvärderingen av pilotinstallationen. inom ramen för pilotprojektet installerade vi ett dtbird-system på ett vindkraftverk i närheten av lundsbrunn i sverige. del 1 - inbjudna intressenter vi arrangerade heldagsseminarier vid två tillfällen i lundsbrunn, med inbjudna från framför allt myndigheter och vindproducenter. här förevisades dtbird även i fält. med presentationer och diskussioner. del 2 - datainsamling och utvärdering under juli-september 2015, d v s under delar av häcknings- och migrationsperioden för fåglar, samlades data in från systemet för att därefter analyseras. undersökningen har registrerat hur effektivt dtbird-systemet har varit för att avvärja fåglar från vindkraftverket och därmed riskområdet, hur långt varningsljudet kan höras och om det installerade systemet på vindkraftverket vid lundsbrunn visat sig störa häckande fåglar eller upplevts negativt av närboende. registrering har dessutom gjorts av hur långa tider systemet varit aktiverat och därmed hur stort produktionsbortfall som avstängning av vindkraftverket skulle ha medfört. resultaten av pilotinstallationen pilotinstallationen visar på följande resultat: • systemet är användbart för att detektera fåglar och möjliggör artbestämning av större och medelstora fåglar • systemet utgör ett effektivt skydd för framförallt större fåglar genom att minska uppehållstiden i riskområdet med 61-87% • systemet inducerar väjningsbeteende i 88% av de fall där fågeln är på kollisionskurs med vindkraftverket. enstaka observationer gjordes också av havsörn där även väjning iakttogs • i ett område mer än 100 meter från vindkraftverket, var det inte möjligt att observera några negativa förändringar av tätheten hos häckfågelfaunan vad gäller deras rörelse • systemets varningssignaler har aktiverats i genomsnitt 4 min och 45 sekunder per dag. genomsnittslängden för en enskild signal har varit 22 sekunder för varningssignal och 32 sekunder för skarp varningssignal • varningsljudets teoretiska spridning påverkas kraftigt av topografin omkring installationsplatsen. gränsen för 40dba når i de flesta topografiska scenarier inte över 750 meter från ljudkällan. detta stämmer väl med erfarenheter från närboendes upplevelser av ljudet under mer än ett år • av nio intervjuade boende inom en kilometers radie från vindkraftverket har fyra intervjupersoner hört varningsljudet utomhus vid ett fåtal tillfällen. ingen av dessa intervjuade upplever sig ha blivit störd. en person har emellertid hört ljudet frekvent, även inne i bostaden och har upplevt ljudet som irriterande • om dtbird-systemet hade varit inkopplat till vindkraftverkets scada-system, skulle vindkraftverket totalt ha stoppats i sammanlagt 2 timmar och 32 minuter under de 61 dagar som undersökningen omfattar. pilotundersökningen visar att att dtbird fungerar för svenska förhållanden och är i linje med de resultat som tillverkaren liquen tidigare har beskrivit för systemet. installation av dtbird medför inte ett hundraprocentigt skydd för fågelfaunan, men åstadkommer en kraftig riskreducering. redan i pilotprojektets fas 1, d v s under seminarier, togs frågan upp om dtbird-systemets varningssignaler skulle riskera att störa häckfågelfaunan och därmed inte vara tillåtligt enligt artskyddsförordningen. pilotstudien har inte visat att någon sådan störning skulle förekomma. enligt en dom i mark- och miljööverdomstolen skall tillåtligheten för skyddsåtgärder också prövas inom ramen för miljöprövningen, ej direkt i förhållande till artskyddsförordningen. dtbird-systemet, och andra liknande system, har således tillämpning som en skyddsåtgärd inom ramen för tillståndsprövningen av vindkraftsanläggningar. användande av fungerande skyddsåtgärder skulle öppna möjligheter i tillståndsprövningen som kan underlätta både för sökanden och tillståndsgivande instans. idag används buffertzoner till närmaste vindkraftverk schablonmässigt som enda skyddsåtgärd trots att åtgärden är trubbig. dtbird och liknande system utgör ett verktyg med vilket buffertzoner kan anpassas. dtbird kan också användas för inventering av fåglar – särskilt i fall då långa tidsserier av data är av betydelse – eller i de fall då placeringen av vindkraftverken på förhand är bestämd. dessa scenarier blir sannolikt alltmer aktuella i framtiden när många av dagens vindkraftsanläggningar skall generationsväxlas eller då förnyade tillstånd söks för befintliga vindkraftverk. slutligen utgör tekniska system för övervakning av fågelfaunan en standardiserad metod för insamling av data. detta innebär möjligheter att följa vindkraftsanläggningens effekter över tid på ett bättre sätt än vad som görs idag, men skapar också förutsättningar för att etablera operativa kontrollprogram – d v s att justera driften av vindkraftverken utifrån faktiska förhållanden på platsen.

Landskapsplan för ekologi

Trollhättans kommun

vi fick i uppdrag av trollhättans stad att ta fram en landskapsekologisk analys över trollhättans kommun. uppdraget var fortsättningen på en översyn/inventering, av samtliga naturobjekt i trollhättans naturvårdsplan. uppdraget syftade till att kartlägga ett urval av naturtyper i trollhättans kommun, identifiera områden med höga naturvärden, s.k. värdekärnor, för respektive naturtyp samt att göra en landskapsekologisk analys utifrån genomförd kartläggning. analysen gör det också möjligt att göra en samlad bedömning och en prioritering av olika områdens betydelse för det sammantagna naturvärdet på landskapsnivå i kommunen. målsättningen med arbetet är att resultatet ska kunna användas som ett praktiskt stöd i kommunens planeringsarbete, samt som en vägledning för att prioritera och stimulera insatser i kommunens aktiva naturvårdsarbete. framtagandet av en landskapsanalyse ökar möjligheterna för kommunen att uppfylla flera nationella målsättningar, exempelvis landskapsskyddet inom landskapskonventionen och ett flertal av de nationella miljömålen såsom myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. i uppdraget ingick också att genomföra en utbildning om landskapsplanering för kommunekologer. naturvärdesbedömning har gjorts baserad på habitatkvaliteter (fältinventering) och landskapets konfiguration där konnektivitet och habitatareal vägts in vid bedömningen.

Typiska arter för Sörmland

Länsstyrelsen i Södermanland

vi skulle i uppdraget ta fram en totallista över typiska naturmiljöer och arter för södermanland, och därtill bistå länsstyrelsen i arbetet med att besluta vilka arter och miljöer som ska prioriteras bland dessa. när en lista över typiska naturmiljöer och arter är framtagen kan den ligga till grund för olika strategiska åtgärder såsom landskapsstrategi för biologisk mångfald, grön infrastruktur eller exempelvis framtagning av artpools- och traktanalyser där olika "hot spot" med naturvärden analyseras. kunskapen om vilka arter som är typiska för länet kan ligga till grund för framtida planeringsarbeten och fungera vägledande i länsstyrelsens naturvårdsarbete. kravet var att metodiken ska vara upprepningsbar och alla prioriteringar och sorteringar ska vara spårbara. vid utsökningen använde vi den svenska rödlistan och för analysen använde vi data från framförallt miljödataportalen, artdatabanken och analysportalen (web-tjänst från svenska life watch). med naturtyper menas här en livsmiljö som har en natura 2000- klassning och som ingår i eu:s art- och habitatdirektivs bilaga 1. de naturmiljöer som lades till listan var följande: naturbetesmarker trädklädd betesmark slåtterängar fuktiga ängar Ädellövmiljöer näringsrik granskog varma glesa barrskogsmiljöer laguner oligotrofa sjöar skär och små öar i Östersjön naturligt näringsrika sjöar bland de typiska arterna kan nämnas: raggsträfse, målarmussla, sandödla, utter, mal, ål, ekspik, gammelekslav, ekpricklav, hållav, bombmurkla, hålvaxskivling, brandticka, brandnäva, sanddådra, sjönajas, ryl, trumgräshoppa, rödtoppebi, fetörtsblåvinge och gullvivefjäril.

Fördjupad artinventering i örtbackar

Gävle kommun

vi inventerade varje örtbacke på insekter med fokus på pollensamlande och nektarsökande insekter. kärlväxterna inventerade vi med fokus på 36 karaktärsarter*. inventeringen syftar dels till att uppdatera delar av gävle kommuns bevarandeprogram för örtbackar genom att inventera och följa upp de framtagna torrmarksväxterna enligt bevarandeprogrammet dels till att genomföra en fördjupad insektsinventering på samma örtbackar. målet med den fördjupade insektsinventeringen var att klarlägga örtbackarnas ekologiska status och inventeringsresultatet ligger till grund för eventuella förslag till justering av skötseln. insektsinventeringen genomförde vi med hjälp av två olika metoder för att erhålla så bra data som möjligt. de två metoderna som användes var humle- och dagfjärilsinventering med hjälp av linjetransekträkning och färgskålsinventering. (naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning med undersökningstypen dagaktiva fjärilar.) kärlväxtinventeringen har fokuserat på de 36 karaktärsarter* som framtagits i bevarandeprogrammet. förekomst/icke förekomst har noterats för de utvalda karaktärsarterna. *karaktärsarterna är: backglim, silene nutans kungsmynta, origanum vulgare backklöver (nt), trifolium montanum knölklocka, campanula rapunculoides backlök, allium oleraceum luddhavre, arrhenatherum pubescens backsmörblomma (nt), ranuculus polyanthemos lundtrav, arabis hirsuta berggröe, poa compressa oxbär, cotoneaster scandinavicus blodnäva (l), geranium sanguineum rödklint, centaurea jacea brudbröd, filipendula vulgaris slåtterfibbla (vu), hypochaeris maculata darrgräs, briza media småborre, agrimonia eupatoria femfingerört, potentilla argentea småfingerört (l), potentilla tabernaemontani flentimotej (l), phleum phleoides solvända (nt), helianthemum nummularium fårsvingel, festuca ovina spåtistel (l), carlina vulgaris fältmalört (l), artemisia campestris stor blåklocka, campanula persicifolia getrams, polygonatum odoratum svartkämpar, plantago lanceolata gullviva, primula veris säfferot (l), seseli libanotis gulmåra, galium verum vårarv (l), cerastium semidecandrum harmynta, satureja acinos vårstarr, carex caryophyllea klasefibbla (nt), crepis praemorsa väddklint, centaurea scabiosa knölsmörblomma, ranunculus bulbosus Ängshavre, arrhenatherum pratense

Digitalisering av bergartsdata

Länsstyrelsen i Uppsala län

på uppdrag av länsstyrelsen i uppsala län genomförde ecocom 2016 en digitalisering av sgu-kartdata från bergartskartan över västerbottens län. uppdraget innefattade scanning, georektifiering, digitalisering i arcgis, och slutligen en presentation för länsstyrelsen. den data som togs fram i uppdraget levererades som shapefiler.

Ansökan om täkttillstånd

Naturstenskompaniet AB

i uppdraget ingick bland annat miljökonsekvensbeskrivning (mkb), inklusive kartproduktion, tillståndsansökan, n2000-påverkansbedömning, inventering av arkeologi, naturvärdesinventering (nvi), fåglar och insekter. länsstyrelsen fattade beslut om tillstånd 2016.

Kontrollprogram för naturstenstäkt

Naturstenskompaniet AB

ett kontrollprogram ska säkerställa att verksamhetsutövaren kan följa upp de villkor som ställs i tillståndet på ett bra sätt. kontrollprogrammet som utformades i det här uppdraget innehåller bland annat uppföljning kring hydrologi, naturvärden, friluftsliv, utsläpp, avfall och kemikalier. här ingår också checklista för kontrollprogram, kartor och information kring agerande vid olycka.

Artutredningar längs planerad järnväg Ostlänken

Trafikverket/Sweco Rail AB

på uppdrag av trafikverket och sweco rail gjorde vi en större inventeringsinsats av fördjupade artinventeringar längs den planerade järnvägssträckningen ostlänken 2016. ostlänken är den första delen i en satsning på ett höghastighetsnät mellan stockholm och göteborg samt mellan stockholm och malmö. ostlänken ska omfatta cirka 15 mil ny höghastighetsjärnväg mellan järna och linköping och de första tågen beräknas börja rulla 2028. [caption id="attachment_744" align="alignleft" width="500"] ostlänken artinventeringar. fotokollage[/caption] vårt inventeringsuppdrag gällde flera artgrupper: dagfjärilar, trollsländor, steklar, skalbaggar och fladdermöss. varje artgrupp inventerade vi efter specifik metodik vars resultat kan inarbetas i nvi (naturvärdesinventering) enligt sis 199000:2014. inventeringarna omfattade både förstudier för att avgränsa inventeringsområden och inventeringar i fält för de olika artgrupperna.  

Biotopkartering längs Hagbyån

Kalmar kommun

vi gjorde på uppdrag av kalmar kommun en biotopkartering av hagbyåns nedre delar, från mynningen i kalmarsund till bastgöl på gränsen mellan kalmar kommun och nybro kommun. en sträcka som är 36 kilometer lång. hagbyån är ett vattendrag med höga naturvärden i kalmar kommun. Åsryggarna runt hagbyån utgör ett antal vattentäkter däribland huvudvattentäkterna för nybro och kalmar kommun. i biotopkarteringen beskrivs naturvärden i vattendraget och dess omgivningar vilket ger ett värdefullt verktyg vid planering och analys av åtgärder för att bland annat förbättra vattnets ekologiska status. [gallery ids="951,948,952,949,950"]

Revirkartering av halsbands-flugsnappare

Skogsstyrelsen

en inventering av halsbandsflugsnappare inom life-projektet lifeelmias (life12 nat/001139) i samråd med länsstyrelsen på gotland och på uppdrag av skogsstyrelsen. vi gjorde inventeringen i 23 natura2000-områden på gotland, med fyra besök i varje område. metodiken som vi använde var en förenklad revirkatering, enligt manual för uppföljning i skyddade områden, skyddsvärda fåglar. därefter valde vi ut tio områden för en fördjupad kartering. halsbandsflugsnapparen är en mycket vanlig art på gotland, vilket framkommer tydligt i inventeringen. revir av arten påträffades i samtliga inventerade områden, om än i olika stor omfattning. noterbart i karteringen var att halsbandsflugsnapparen påträffades hävda revir även i traditionellt sett olämpliga biotoper, såsom gammal barrskog. förutsättningen var dock att det fanns någon form av lövinslag på platsen.  

Arter och naturvärden på flygplatser

Swedavia AB

de enorma gräsmarkerna på flygplatser har potential att vara hem för mängder av i dag sällsynta och hotade arter. det visade också våra inventeringar av växter och insekter på swedavias tio flygplatser*. de stora gräsområdena slås med slåttermaskin regelbundet vilket får dem att bli en miljö mycket lik de traditionella slåtterängarna. på varje flygplats har vi hittat hotade och rödlistade arter. intressanta arter på kiruna flygplats hittades fyra rödlistade arter: klöverhumla nt, höstlåsbräken nt, läsbräken nt, blekgentiana vu. på Åre Östersund airport växer tusentals ängsgentiana. på göteborg landvetter airport hittades tre rödlistade fjärilar: violettkantad guldvinge, bredbrämad bastardsvärmare, sexfläckig bastardsvärmare. malmö airport visade sig ha en hög artrikedom med 311 arter av insekter, varav 22 dagfjärilar, 77 steklar, bland dem bin, 81 skalbaggar, 135 kärlväxter samt 16 övriga arter. på umeå airport och luleå airport hade vardera sju rödlistade arter. hundratals hektar inventeringarna omfattar sammanlagt hundratals hektar och vi har gjort flera fältbesök på varje flygplats. fokus i undersökningarna har i huvudsak varit gräsmarker i flygplatsområdet och då särskilt torrbackar, sandiga miljöer och kantzoner med riklig blom. de artgrupper som i huvudsak inventerades var kärlväxter, gaddsteklar, skalbaggar och dagfjärilar. enstaka arter från andra artgrupper noterades också. vid inventeringen eftersöktes särskilt rödlistade arter, arter upptagna i någon av bilagorna till habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/eeg), skyddade arter (som omfattas av skydd enligt artskyddsförordning, sfs 2007:845) samt arter som finns med i något av naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter. *stockholm arlanda airport, bromma stockholm airport, göteborg landvetter airport, malmö airport, luleå airport, umeå airport, Åre Östersund airport, visby airport, ronneby airport och kiruna airport. [caption id="attachment_957" align="alignnone" width="500"] malmö airport[/caption]

Skötselplan för Strömsbergs naturreservat

Jönköpings kommun

strömsbergs naturreservat ligger alldeles intill jönköpings stad och är även ett natura 2000-område sedan 2007. mycket aktiviteter sker i området, som mulleverksamhet, cykling, scouting, vandring, träning och undervisning i naturmiljö. i uppdraget gjorde vi en ny, uppdaterad skötselplan för naturreservatet strömsberg. som en del av skötselplanen delades skötselområden in enligt standard för naturreservat. här beskrev vi bland annat naturtyper, arter, skötsel, natur- och friluftsaspekter, med särskilt fokus på bevarandemål och skötselåtgärder. i arbetet ingick också beskrivningar av reservatets administrativa data, naturtyper, natura 2000-habitat, naturvärden, arter, geologi, friluftsliv och friluftslivsvärden, miljömålsaspekter.

Habitatkartering klippblåvinge

Fylkesmannen i Aust-Agder

i uppdraget gjorde vi en kartläggning av viktiga habitat av fetörtsblåvinge, scolitantides orion, på norska även kallad klippeblåvinge, i området Åssö och dypvåg i sydnorge. vi upprättade också en plan för skötseln inom området och värderade områdenas lämplighet som fetörtsblåvingehabitat. metoden var en detaljinventering med hänsyn till lämpliga habitat för fetörtsblåvinge med kärlväxten kärleksört i solöppet läge. hela området fjärrkarterades till mindre ytor efter lämplighet som äggläggningsområden för fetörtsblåvinge. utanför det ekologiska funktionsområdet har delar av risör, Åssö, kilsund och torskebergstranda vid laget fjärrkarterats med avsikt att ta fram nya lämpliga biotoper för fetörtsblåvinge, såsom sydvända berghällar med hög solinstrålning och sparsam vegetation. vi undersökte alla framkarterade ytor från båt där vi räknade all observerad kärleksört och besökte de ytor som ansågs vara värdefulla habitat för fjärilen på land. de värdefulla habitaten koordinatsattes och alla stänglar av kärleksört räknades samtidigt som vi noterade de kärlväxter som gick att artbestämma. en skötselplan togs fram för varje besökt område.

Tillstånd och fiskväg vid Ossians damm

Kalmar kommun

uppdraget hade flera delar knutet till en gammal damm i påryd, kalmar kommun, kallad ossians damm, där frågan om det gamla tillståndet var aktuellt. Ägaren till dammen är kalmar kommun och kommunen beställde en utredning av oss för att klargöra situationen och få vägledning i möjligheten att ansöka om ett tillstånd och att anlägga en fiskväg. i uppdraget ingick en utredning av vilken juridisk status dammen har i fråga om tillstånd eller vattendom. i underlaget för detta fanns material från mark- och miljödomstolen och riksarkivet i form av historiska handlingar och intervjuer. vi föreslog också en handlingsplan för att få till stånd en tillståndsansökan hos mark- och miljödomstolen. för att ge fisk möjlighet att passera dammen gjorde vi också en projektering för en fiskväg, med ritningar och kostnadsberäkning.  

Konfliktpunkter för groddjur vid vägar

Trafikverket Region Syd

vi gjorde undersökningar i anslutning till vägsträckor med mer eller mindre kända problem där groddjur dödas av trafik, framförallt vid vandring från övervintringsplatser till lekområden.långbensgroda och vanlig padda var särskilt i fokus. i en förinventering besökte vi prioriterade konfliktsträckor som identifierades under inventering 2014, med syftet att bedöma möjligheten för genomförande av åtgärder inom vägområdet.  vi bedömde även behov och utformning av fördjupade inventeringar. vi gjorde fältbesök tillsammans med trafikverket på konfliktsträckor där åtgärder kunde vara aktuella. syftet var då att bedöma möjligheterna att genomföra åtgärder ur flera olika aspekter. på vägsträckor där konflikten groddjur/trafik var mindre känd gjorde vi undersökningar med hinkinventering.

Skötselplan för trumgräshoppa

Länsstyrelsen i Blekinge län

i projektet upprättade vi en skötselplan för den rödlistade hopprätvingen trumgräshoppa, psophus stridulus, i området långenabben-sibbaboda i karlskrona kommun, blekinge län. inventeringen syftade till att dokumentera och beskriva inventeringsområdet långenabben-sibbaboda och föreslå restaureringsåtgärder som ska gynna trumgräshoppans fortsatta förekomst och spridning i området. området långenabben-sibbaboda är beläget alldeles innanför kustbandet i östra blekinge, karlskrona kommun. det är ett långsmalt område som löper längs en väg och ligger på en åsrygg bestående av mycket finkornig sand och som karaktäriseras av torrare mark med blandad lövskog, men har även inslag av öppen solexponerad mark med torrbackar där tall och ek är de dominerande trädslagen. i inventeringen identifierade vi kärnområden för att synliggöra de områden som är prioriterade. vi föreslog också åtgärder för att underlätta ett utbyte mellan dessa områden.

Flygbildstolkning av vegetation i våtmarker

Länsstyrelsen i Uppsala län

i syfte att följa upp bevarandemål i skyddade områden i uppsala län, gjorde vi en flygbildstolkning av träd-, busk- och vasstäckning i 140 hektar våtmarker. flygbildstolkningen gjordes i enlighet med naturvårdsverkets manual för flygbildstolkning genom analys av digitala flygbilder från lantmäteriet.

Väsenvandringar i Trollskogen

Länsstyrelsen i Kalmar

en väsenvandring är ett spänningsfyllt äventyr för både stora och små. under en timmes vandring i naturen får vandrarna stifta bekantskap med faunen jord och gå på upptäcktsfärd längs vindlande stigar. på vägen väntar möten med troll och älvor, lärdomar om hur du väljer de rätta stigarna och hur du kan lära dig att se, om du vågar tro dina ögon. ecocoms väsenvandringar hade urpremiär i trollskogen på norra Öland, sommaren 2013 och har sedan dess varit ett återkommande inslag i naturum trollskogens sommarprogram, liksom på flera andra natursköna platser i södra sverige. ett komplement till guidning de dramatiserade vandringarna väcker nyfikenhet och lust att utforska och kompletterar klassiska naturguidningar genom att i första hand ge deltagarna en fängslande upplevelse av och i naturen. med inspiration från den nordiska folktron väcker vi skogen till liv och låter dess väsen hjälpa besökarna att se på naturen med nya ögon. väsenvandringen är utvecklad av ylva eriksson och maria annas.       [gallery ids="564,563,562,561"]

Invasiva arter i infrastruktur

Centrum för biologisk mångfald/Trafikverket

rapporten "invasiva arter i infrastruktur" är en kunskapssammanfattning om de mest problematiska arterna i svensk transportinfrastruktur som blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris och parkslide. i rapporten diskuteras också de problem som arterna orsakar och vilka möjligheter det finns att minska dem i sverige. några av rapportens viktigaste slutsatser: blomsterlupin är ett av de allvarligaste hoten mot infrastrukturbiotoper i vissa landskap i sverige, medan övriga studerade arter kan utgöra hot mer lokalt. flera av arterna riskerar sprida sig även till andra miljöer i landskapet. en nationell svartlista för sverige över invasiva arter behövs, som också gör skillnad mellan olika kategorier av problematiska arter. listan är bra om den är juridiskt bindande men även en lista som inte är det kan ge god effekt (jämför med rödlistan). mer samordning mellan svenska myndigheter behövs, och koordinerande arbete av en myndighet bör prioriteras. en nationell portal och hemsida med lättillgänglig information om alla invasiva arter bör skapas, och riktade informationsinsatser göras för vissa arter, exempelvis blomsterlupin. trafikverket behöver en strategi för hotbedömning, prioritering och åtgärder. det kräver att vissa avgörande kunskapsluckor fylls, beträffande arternas spridning (spontant och med människans medvetna eller omedvetna hjälp), och reaktion på skötsel- och bekämpningsåtgärder.

Vattenprovtagning i torvtäkter

Torvtäktsföretag

i ett större uppdrag för ett torvtäktsföretag utför ecocom recipientkontroll i flera torvtäkter. provtagningarna görs enligt de kontrollprogram som finns upprättade för varje täkt. vid provtagningarna tas vattenprover vid ingående och utgående vatten och vid punkter inne i torvtäkten. vattnet analyseras sedan avseende bland annat ph, alkalinitet, konduktivitet, toc, suspenderade ämnen, totalkväve, ammoniumkväve, nitratkväve och totalfosfor. provtagningarna görs av diplomerade provtagare på ecocom. provtagningen görs flera gånger per år vid varje täkt.

Guidehäfte Skrufs glasbruksmiljö

Länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län

vi tog fram text och bilder till skriften "skrufs glasbruk - kulturhistorisk guide i glasbruksmiljö" som blev en uppdaterad version av en gammal skrift om skrufs glasbruk. här guidas besökaren längs ett promenadstråk genom skruvs samhälle och förbi olika platser som berättar historien om hur skruv växte fram runt glasbrukets verksamhet. i uppdraget ingick att föreslå ett upplägg på skriftens innehåll, författa texter och ta fram nya bilder och arkivbilder. syftet med skriften var att på ett inspirerande sätt ge besökarna samhället skruvs och glasbruket skrufs historia. guiden ingår i en serie av skrifter om glasbruken i småland som länsstyrelserna i kalmar och kronoberg har tagit fram. inför produktionen var vi på plats för att besöka området och prata med personer som har lokal kännedom om historien kring skruf. både hembygdsforskare och glasbruksarbetare i nutid och dåtid. skrufs glasbruk har en lång spännande historia och är ett av de få bruk som fortfarande lever med sitt hantverk i småland. glasbruket startade 1897. då hade järnvägen dragits fram här och med den kom möjligheten med enkla transporter. i småland fanns då sedan länge en tradition av mindre glasbruk. här fanns gott om skog och det var bra för det behövdes ved i stora mängder för att hålla glasugnarna heta. på skrufs glasbruk tillverkades först enkla buteljer, sedan blev servisglaset (dryckesglaset) tillverkat i stor omfattning. när konkurrensen från utlandet blev för hård inriktade sig skruf på prydnadsglas. här har  konstnärer som bengt edenfalk, lars hellsten och ingegerd råman arbetat. [gallery ids="619,614,616,613,615,612"]

Insektsinventering på Hansta motorbana

Järva MK – Motorcykel och snöskoter

hansta motorbana har en hög diversitet av arter bland gaddsteklar och fjärilar. flera naturvårdsarter är knutna till varma och sandiga miljöer. ett antal arter påträffades även i de solbelysta lövbrynen. uppdraget omfattade studier av insekter med hjälp av färgskålar på marken, fönsterfällor på utvalda träd och frihåvning i form av riktade sök efter naturvårdsarter. viktiga pollen- och nektarväxter noterades och strukturer som är viktiga som boplatser registrerades. en av slutsatserna i uppdraget var att motorbanans verksamhet skapar och underhåller förutsättningar för höga naturvärden bland gaddsteklar och fjärilar. den öppna sanden, slåttern av kringytor, samt röjning och plockhuggning av brynen är en skötsel som gynnar en rad arter bland både växter och insekter. bland de arter som hittades fanns de rödlistade arterna: liten bastardsvärmare, svartpälsbi, reliktbock och fibblesandbi. andra intressanta arter var: småfibblebi, smalfibblebi, haghumla, långhornsbi, väggbi, prickpansarbi, lysingbi, laduvedgeting, ekvedgeting, takvedgeting, guldsteklarna chrysis terminata, chrysis angustula och pseudomalus violaceus, rovsteklarna lestica clypeatus och nysson trimaculatus. [gallery ids="638,640,639"]  

Populationsbedömning av stortapetserarbi

Länsstyrelsen i Östergötland

i uppdraget ingick att utföra en uppföljande inventering av stortapetserarbi genom märkning och återfångst samt slinginventering för en populationsuppskattning. vi skulle även fungera som stöd vid framtagande av en signalartslista. syftet med inventeringen var att följa upp artens respons på åtgärder som har genomförts eller planeras på lokalerna. stortapetserarbi inventerades med hjälp av märkning och återfångstmetoden eller slinginventering på de mindre lokalerna. vi gjorde en populationsuppskattning för att få fram ett jämförande underlag från föregående års inventeringar. de metoder vi använde var märkning och återfångst, samt slinginventering. stortapetserarbi hittades på flera lokaler och totalt uppgick individantalet till 142 individer. mängden födosubstrat hade liksom föregående år ingen direkt koppling till mängden bin.

Fladdermusinventering inför detaljplan

Strängnäs kommun

i samband med att strängnäs kommun tog fram en ny detaljplan för området vid södra Årby fick vi i uppdrag att undersöka hur fladdermössen i naturreservatet gripsholms hjorthage skulle påverkas av en exploatering vid södra Årby. i uppdraget ingick också att undersöka vilka fladdermusarter som förekommer i södra Årby, vilka fladdermusarter som har kolonier i södra Årby, samt hur viktigt södra Årby är för fladdermössen ur ett landskapsperspektiv. vi utförde inledningsvis en förstudie för att identifiera potentiellt värdefulla områden, vilka vi sedan inventerade i fält. vid inventeringen gjorde vi tre fältbesök. inventeringen utfördes genom en kombination av automatisk registrering av fladdermöss med autoboxar, manuell fladdermusinventering och kolonikontroll. sex fladdermusarter påträffades vid inventeringen. området vid södra Årby bedömdes inte hysa högre värden för fladdermöss jämfört med det omgivande landskapet. vid inventeringen påträffade vi 6 fladdermuarter: nordfladdermus eptesicus nilssonii, större brunfladdermus nyctalus noctula, dvärgpipistrell pipistrellus pygmeus, trollpipistrell pipistrellus nathusii, brunlångöra plecotus auritus och vattenfladdermus myotis daubentonii. vi observerade inga kolonier vid inventeringen. södra Årby bedömdes inte ha högre värden för fladdermöss än det omgivande landskapet, även om vissa värden förekommer. det är troligare att södra Årby utgör att komplement för fladdermöss som annars födosöker i barrskogen norr om området, än att fladdermöss från gripsholms hjorthage skulle utnyttja området i större utsträckning.

Fladdermusiventering vid vindkraftsprojektering

Scanergy Vind AB

inventeringen syftade till att undersöka vilka fladdermusarter som förekommer i området, samt att undersöka aktivitetsnivån av olika fladdermusarter. vid inventeringen använde vi en kombination av automatisk registrering av fladdermöss och manuell fladdermusinventering. vi inventerade området under två nätter med nio autoboxar (utrustning för automatisk fladdermusregistrering) och manuell inventering. inspelade fladdermusljud analyserades sedan automatiskt och manuellt med mjukvaruprogrammet omnibat. i uppdraget ingick också diskussion om hur en exploatering skulle påverka fladdermusfaunan och förslag på åtgärder för att minimera påverkan. [gallery ids="658,657"]

Inventering av Fladdermöss för vindkraft

Green Extreme AB

fladdermusinventering i samband med planering av vindkraft vid larsbo – valparbo, tierps kommun. inventeringen syftade till att undersöka vilka fladdermusarter som förekommer i området och aktivitetsnivån för olika fladdermusarter, under koloniperioden och migrationsperioden. här använde vi en kombination av automatisk registrering av fladdermöss (med autoboxar) och manuell fladdermusinventering genom linjetaxering (en autobox som varit uppsatt en natt på en lokal). inledningsvis sammanställde vi tidigare känd kunskap om fladdermusförekomsten i området. därefter inventerade vi området vid under två tillfällen: dels under koloniperioden (sommar) och dels under migrationsperioden (höst). området inventerades under sammanlagt 72 boxnätter.   [gallery ids="664"]

Skylt till rekreationsområdet Prästhag

Borgholms kommun

i uppdraget tog vi fram ett tryckfärdigt original till den skylt som ska uppmärksamma besökaren på de fina natur- och kulturvärden som finns på platsen. på ecocom tog vi fram texter, form och illustrationer, där vi anlitade två illustratörer externt för att göra bilderna och kartan. här ett textutdrag: "du står vid det område som förr var prästgårdens hagmark. historien på den här platsen tar oss tillbaka till medeltiden. i skogen lever nu sällsynta växter och djur som är beroende av gammal skog och öppna gläntor. i prästhag har landskapet varit i förändring under hundratals år. här har små åkrar, ängar, skog och betesmark legat. stenmurar korsade området, de markerade gränser och höll djuren borta från odling och slåttermark. fortfarande kan du se resterna efter stenmurarna i skogen. stora ekar med vida kronor skvallrar om att platsen tidigare var öppen och ljus. när du går längs kyrkstigen är det samma väg som människor ­trampat mellan köpings kyrka och prästgården under flera ­hundra år. intill kyrkstigen finns en plats som kallas kristkällan. enligt berättelsen låg här en vattenkälla som användes vid kristna dop under medeltiden (500 e kr – 1500 e kr)."

Natur & rekreation i Flaten och Nacka

CONEC

vi genomförde en inventering av kärlväxter, naturvärden och rekreationsvärden i gräsytor i naturreservaten flaten och nacka, stockholms stad under 2016. reservaten är väl nyttjade och populära tätortsnära områden för naturupplevelser och friluftsliv. i uppdraget ingick att för varje delområde bedöma vilken skötsel som kan bidra till att öka naturvärden och vilka åtgärder som kan öka möjligheterna till rekreation. inventeringarna och analyserna låg till grund för en detaljerad skötselplan för gräsmarker för de bägge områdena. de skötselförslag som vi föreslog gynnar både biologisk mångfald och rekreation, samtidigt som de också synliggör de kulturhistoriska värdena på platsen. inför inventeringen tog vi fram ett inventeringsprotokoll för beskrivning och dokumentation av de olika gräsytorna. varje biotop klassades i sammanlagt 13 olika typer. strukturer som död ved, bryn, buskar, boplatser för insekter m.m. beskrevs. många av ytorna har också inventerats på förekomst av vissa specifika arter tre olika huvudtyper av skötsel diskuterades bland förslagen: slåtter (med eller utan upptag), bete och gräsklippning. dessutom gav vi förslag på skötsel av träd- och buskskikt samt åtgärder för att t.ex. gynna insektslivet. [gallery ids="692,685,688,686,690,691,693"]

Äng som alternativ till gräsmatta

Sundbybergs stad

sundbybergs stad anlade i samarbete med sveriges lantbruksuniversitet (slu) och forskningsprojektet lawn, tre alternativa gräsmattor på golfängarna. de alternativa gräsmattorna såddes med olika ängsfröblandningar: humleblandning, fjärilsblandning och gräsfri äng. i vårt uppdrag undersökte vi växter och insekter (pollinatörer) i de tre ytorna och i en referensyta med "vanlig" gräsmatta som regelbundet klipps med gräsklippare. i inventeringen ingick map art och blomrikedom, liksom även slinginventering av pollinatörer. vi gjorde även korrelationsanalyser. tre tre ängsområdenas växt- och insektsliv analyserades och jämfördes med varandra och med referensytan. resultatet visade i korthet att alla de tre ytor som gjorts om från konventionell gräsmatteyta till en gräsyta som såtts med ängsblandning bidrar till att bibehålla och förstärka den biologiska mångfalden lokalt i området. de olika blandningarna av ängsfrö hade olika fördelar i fråga om antal arter och variation. [gallery ids="700,702,699,698"]    

Inventering av större vattensalamander inför exploatering

Norrtälje kommun

vi inventerade lämpliga lekvatten gällande lek och reproduktion av större vattensalamander, triturus cristatus, i ett område kring sika och mellingeholm, strax söder om norrtälje tätort. i uppdraget ingick att bedöma bevarandestatusen i området och att utreda om det fanns behov av skydds- eller försiktighetsåtgärder inför exploatering med ett industriområde. metoden var visuell inventering av lekande individer samt håvning efter larver av större vattensalamander. resultatet visade att det förekom reproduktion av större vattensalamander i två lekvatten, varav ett var den nyanlagda sedimentationsdammen i industriområdet sika. vårt förslag blev att lämpliga salamanderbiotoper anläggs tillsammans med en barriär för att minska risken för att större vattensalamander tar sig upp på vägen. [caption id="attachment_705" align="alignnone" width="500"] större vattensalamander, hona. foto: daniel segerlind[/caption]

Uppföljningsplan för trumgräshoppa

Länsstyrelsen i Södermanlands län

på uppdrag av länsstyrelsen i södermanlands län utvecklade vi en uppföljningsplan för den rödlistade hopprätvingen trumgräshoppa, psophus stridulus, vid sju kända lokalerna i länet. uppföljningsplanen utgör underlag för kommande övervakningar av arten med avseende på metodik, arbetsinsats, tidsramar och intervall. de lokaler som ingår i uppföljningsplanen är fröberga, Åsa, himlingeåsen, kvarnstugan, långmaren, nynäs och kärr. lokalerna nynäs, långmaren och himlingeåsen är skyddade både som naturreservat och natura 2000-områden medan Åsa ingår i natura 2000-område. syftet med arbetet var att skapa ett underlag som kan användas under en längre tid för att se förändringar i populationsstorlekar och troliga faktorer till förändringar. fem av lokalerna kommer enligt uppföljningsplanen att inventeras med hjälp av märkning/återfångst, medan de resterande lokalerna inventeras med hjälp av linjetransekträkning. [caption id="attachment_712" align="alignnone" width="500"] trumgräshoppshanne. foto daniel segerlind[/caption]

Uppföljningsplan för svartfläckig blåvinge

Länsstyrelsen i Södermanlands län

på uppdrag av länsstyrelsen i södermanlands län har vi utvecklat en uppföljningsplan för den rödlistade dagfjärilen svartfläckig blåvinge, phengaris arion, vid de fem kända lokalerna i länet. uppföljningsplanen är underlag för kommande övervakningar av arten med avseende på metodik, arbetsinsats och tidsramar och med vilka intervall övervakningen kommer att genomföras. uppföljningsplanen är en del i länsstyrelsens arbete med uppföljning av skyddade område och åtgärdsprogram för hotade arter. inventeringsresultaten ska i förlängningen kunna ge information om artens populationsutveckling i länet. inventeringen är även tänkt att användas inom den biogeografiska uppföljningen av svartfläckig blåvinge och ska ligga till grund för utvärdering av artens bevarandestatus och utveckling i södermanlands län samt nationellt. de fem kända lokalerna i länet ska övervakas med en gemensam metodik under en serie av år för att erhålla värdefulla data. utifrån dessa data är målet att utläsa vilka parametrar som inverkar på artens populationsstorlek och bevarandestatus vid varje enskild lokal. en kontinuerlig övervakning ger värdefulla data över populationernas fluktuation i antal individer, förmåga till spridning, påverkan av väder, hävdtryck och betesperioder. inhämtad data kan användas för att optimera skötsel och hävdregim för varje lokal. [caption id="attachment_721" align="alignnone" width="500"] svartfläckig blåvinge. foto daniel segerlind[/caption]

Biogeografisk uppföljning av apollofjäril

Länsstyrelsen i Södermanlands län

på uppdrag av länsstyrelsen i södermanlands län genomförde vi en biogeografisk uppföljning av den rödlistade apollofjärilen, parnassius apollo, på fastlandslokalerna vårdkaseberget vid marieberg, grösnö, tofsö, yttervik och viknäs i trosa kommun. syftet med arbetet var att övervaka apollofjäril i artens randlokaler i länet för att därmed kunna observera tidiga förändringar i artens utbredningsmönster. biogeografisk uppföljning är övervakning och uppföljning av arter som ingår i habitatdirektivet. denna uppföljning ligger till grund för utvärderingen av bevarandestatus och utveckling för apollofjäril dels i södermanlands län dels nationellt. i uppdraget genomfördes det första årets miljöövervakning enligt biogeografisk uppföljning på randlokaler till apollofjärilens utbredningsområde. lokalerna har inventerats med metoden punktinventering enligt standarden för svensk dagfjärilsövervakning. [caption id="attachment_726" align="alignnone" width="500"] apollofjäril, södermanland 2016 foto daniel segerlind[/caption]

Miljöövervakning av mnemosynefjäril

Länsstyrelsen i Stockholms län

på uppdrag av länsstyrelsen i stockholms län har vi utfört en miljöövervakning av den rödlistade arten mnemosynefjäril, parnassius mnemosyne, på tre kända lokaler i norrtälje kommun. uppdraget är ett led i länsstyrelsens arbete med hotade arter. rapportens syfte är att presentera resultatet av en uppföljande inventering av mnemosynefjäril under dess flygperiod och fastställa statusen på de idag kända förekomstlokalerna lötaholmen, trollskär och den utplanterade lokalen järsö inom norrtälje kommun. inventeringsresultatet ligger även till grund för biogeografisk uppföljning av hotade arter som leds av lunds universitet. i uppdraget genomfördes andra årets miljöövervakning enligt biogeografisk uppföljning på de kända lokalerna i stockholms län. inventeringen utförs genom svensk dagfjärilsövervaknings metod linjetransekträkning med tillägget enartslinga på tre lokaler i länet. [gallery ids="733,732"]

Groddjur längs väg 77

Trafikverket

inventering av vandringsstråk och lekvatten för groddjur (vanlig groda rana temporaria, åkergroda rana arvalis, vanlig padda, bufo bufo, mindre vattensalamander, lissotriton vulgaris, större vattensalamander, triturus cristatus) längs väg 77 från länsgränsen till e18. inventering av lekvatten och groddjurshabitat också vid de tänkta vägsträckorna runt rimbo. inventeringen koncentrerades till vattensamlingar inom 500 meter från vägbanan eller den tänkta vägdragningen. vi inventerade alla vattensamlingar på spelande groddjur och där lek påträffades undersökte vi närområdet på lämpliga landhabitat för groddjuren. syftet var att klargöra möjliga konflikter mellan groddjur och de tänkta vägsträckorna, men även utreda om konflikter fanns kring den befintliga vägen. inventeringen genomfördes med hjälp av visuell observation med lampa nattetid tillsammans med sök efter romklumpar i vattensamlingarna. inventeringen noterade fyra möjliga konfliktpunkter längs väg 77 och de tänkta vägsträckorna. förslag på vidare utredningar har lagts fram till trafikverket.    

Miljöövervakning av gaddsteklar

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

syftet med övervakningen är att förbättra kunskapsläget om gaddsteklar i västra götalands län där miljöövervakningens fokus är gaddsteklarnas utbredning och artsammansättning och därmed lägga grunden till övervakning av gaddsteklar i länet. syftet med övervakningen är att få en översiktlig bild av situationen i hela länet. studien omfattade inventering av 19 lokaler där det ingått 15 slumpvis valda ekorutor och inventering av ytterligare 3 lokaler i göteborg med fast placering, och 1 lokal på koster. vid inventeringen har färgskålar och 500-metoden/observatörsslingor använts. totalt påträffades 168 antal arter fördelat på 3670 individer under inventeringen 2016 av vilka jordhumlor bombus lucorum coll. och ängshumla bombus pratorum var de mest individrika arterna. under inventeringen av pollinatörsslingorna hittade vi totalt tre rödlistade arter; violettkantad guldvinge lycaena hippothoe (nt), vickerglasvinge bembecia ichneumoniformis (nt) och allmän bastardsvärmare zygaena filipenduluae (nt).  

Vattnets väsen Ljungbyån

Kalmar kommun

på uppdrag av kalmar kommun och ljungbyåns vattenråd, med stöd från lokala naturvårdssatsningen, lona, utvecklade ecocom våren 2017 en väsenvandring med vattentema, speciellt framtagen för den magiska lövskogsmiljön längs ljungbyån vid krankelösaholm, söder om kalmar. syftet med uppdraget var att lyfta fram och väcka eftertanke kring vattnets viktiga roll i landskapet, för människan och allt annat levande. under vandringen får deltagarna, i sällskap med faunen jord, upptäcka att någonting inte står rätt till med vattnet, ta reda på mer om problemet och hjälpa till att finna lösningen. längs vägen väntar möten med väsen som har sin hemvist i och kring ån och deltagarna får uppleva vattenmiljön med alla sina sinnen. målgruppen var i första hand den yngre generationen, från 4 år och uppåt, men upplevelsen fängslade både stora och små. på premiärdagen den 29 april blommade vit- och blåsipporna som bäst i backarna i den blockrika lövskogen kring ån. i samband med premiären genomfördes totalt fyra vandringar och ytterligare två vandringar väntar i samband med lona-dagen, den 27 augusti 2017. vandringen producerades av ecocoms upplevelseguider maria annas, ulrika einebrant samt ylva eriksson och för skådespelarinsatserna stod ulrika einebrant, ylva eriksson, och isolde franksson.   "det var 100 spännande." - ingrid, 3 år "tack för en vidunderlig och förunderlig väsenvandring!" - eva-nina & christer [gallery ids="831,830,834,832,833,841"]

Ansökning om medel för vattenvård

Kalmar kommun

i det här uppdraget gjorde vi ansökningar om medel från fiskerifonden, lova och lona på uppdrag av kalmar kommun. ansökningarna resulterade i stöd om sammanlagt 3,2 miljoner kronor för genomförande av vattenprojekt där biologiska åtgärder genomförs.

Uppföljning av restaureringar

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

vi har genomfört en utvärdering av en storskalig restaurering av stenhammars gods betesmarker. arbetet bestod i en inventering av dominerande arter, indikatorarter, mätning av vegetationsmängd och förna samt beskrivning av skötselbehov för ett stort antal delområden.

Florauppföljning i forskningsprojekt

Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

inventering av arter och andra parametrar i fasta provrutor i ett stort betesförsök med gotlandsruss på krusenberg. i försöket fanns fasta provytor fördelade på tre hägn. hälften av dessa var betade och hälften var skyddade från bete. vi inventerad alla rutor i mitten av maj, i mitten av juli och i mitten av september.

Folder för naturreservatet Strömsberg

Jönköpings kommun

naturreservatet strömsberg ägs och förvaltats av jönköpings kommun. området ligger intill jönköpings stad och är ett välbesökt tätortsnära rekreationsområde för jönköpingsborna. foldern berättar om vad som finns att se och uppleva i reservatet. här finns också karta, foton, illustrationer och en engelsk text. Öppna foldern för strömsbergs naturreservat här.

Djupkartering av torvmark

Torvtäktsprojektör

syftet med undersökningen var att ge uppdragsgivaren en bild av torvlagrens mäktighet i en mosse. utifrån denna information är det möjligt att beräkna hur stor utvinning som kan bli aktuell och därför om projektet kan bli lönsamt. vi genomförde provtagning med klassisk metod d v s vi använde jordspjut på ca 135 provpunkter. som slutprodukt levererade vi en karta med torvlagrets mäktighet i de olika provpunkterna.

Provtagning i markprojekt SandLIFE

Länsstyrelserna i Skåne och Kalmar län

sand life är ett samarbetsprojekt mellan tre länsstyrelser i södra sverige (kalmar, skåne och halland) som beviljades eu-medel för att restaurera sydsvenska sandmarker inom utpekade natura 2000-områden. syftet med uppdraget var att få en bättre uppfattning om sandlagrens mäktighet och markkemin inför genomförande av restaureringsåtgärder i områdena. uppdraget omfattade insamling av jordprover i fält, analys avseende tillgängligt kväve och  fosfor, kalkhalt och ph-värde samt dataleverans. uppdraget omfattade även provtagning i fält på ca 250 provpunkter i kalmar och skåne län. varje provpunkt provtogs på fem olika djup från ytlig nivå till ca 80 cm djup. provtagning gjordes på följande lokaler: verkeåns dalgång marknadsplatsen rinkaby skjutfält ravlunda skjutfält Åby sandbackar gårdby sandhed skedeås i detta uppdrag samarbetade vi med eurofins som gjorde analyser av provpunkterna. då provtagningsområdena hade känslig mark innebar uppdraget att provtagning fick göras manuellt, vilket skapade en särskild utmaning för transport av större mängder prover.

Provtagning i Kalmar hamn

Kalmar Energi Värme AB

i det här uppdraget gjorde ecocom flera undersökningar som underlag till påverkansbedömning i miljökonsekvensbeskrivning (mkb) inför planerad fjärrkylaanläggning. uppdraget innehöll en vegetationskartering av botten, bottenfaunaprovtagning samt kemisk provtagning i sediment. den planerade anläggningen kommer att nyttja sjövatten som direkt frikyla, vilket innebär att vatten i hamnen pumpas upp för direkt kylning av fastighetens kylsystem. undersökningsområdet omfattade den inre och yttre delen av kalmar hamnområde. hamnen nyttjas idag framförallt som småbåtshamn för fritidsbåtar, men har under historisk tid, särskilt under 1800-talet, spelat en viktig roll för handel.

Naturvårdsplan och ansvarsarter

Svenljunga kommun

i uppdraget för svenljunga kommun utarbetades underlag för en kommunal naturvårdsplan. underlaget togs fram i två steg. förstudien gjordes över hela kommunen och fältinventeringen genomfördes av kommunens mark och i övriga värdefulla ängs- och betesmarker. förstudie i steg ett utfördes en förstudie över hela kommunen, som resulterade i en heltäckande klassning av naturvärdesobjekt med klasserna 1, 2 och 3. i förstudien kartlades sammanlagt 1 087 naturvärdesobjekt som klassificerades enligt följande fördelning: 26 objekt med klass 1, 416 objekt med klass 2 samt 645 objekt med klass 3. förstudiearbetet inkluderade även framtagande av en förslagslista på kommunala ansvarsarter. förstudien har genomförts enligt svensk standard för naturvärdesinventering, nvi (ss 199000:2014 samt sis-tr 199001:2014) på förstudienivå. i arbetet användes underlag från bland annat artdatabanken, skogsdataportalen, miljödataportalen, länsstyrelsernas gis-tjänster, jordbruksverkets databas tuva och tidigare genomförda inventeringar i kommunen. inventeringsområdet flygbildstolkades med infraröda flygbilder och dessutom studerades ortofoton. fältarbete i steg två genomfördes fältinventering av prioriterade naturvärdesobjekt. i fältinventeringen ingick 33 objekt belägna på kommunens mark samt 109 objekt som utgjordes av prioriterade ängs- och betesmarker. inventeringen resulterade i att sammanlagt 143 naturvärdesobjekt bedömdes uppnå klass 1,2 eller 3. metodiken följer svensk standard för naturvärdesinventering, nvi (ss 199000:2014). [gallery ids="1338,1337,1336,1335,1334,1333,1332,1331,1330"]

Experstöd LIFE invasiva arter

Länsstyrelsen i Västmanlands län

ecocom fick i uppdrag av länsstyrelsen i västmanlands län att identifiera förutsättningarna för att söka medel från life‐programmet med fokus på invasiva växtarter. i uppdraget ingick att identifiera vilken ingång som skulle vara lämpligast för att söka medel, life nat/bio eller life preparatory projects. vi identifierade också arter lämpliga att fokusera på och förslag på sökandepart i ansökan. invasiva växtarter är icke inhemska växtarter som genom sitt aggressiva spridningssätt hotar den ursprungliga floran eller faunan. vissa invasiva växtarter är mer benägna att sprida sig genom infrastrukturen och fem arter pekas ut som särskilt problematiska: jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris, parkslide och blomsterlupin. förutom dessa arter är även vresros en invasivart som ofta tas upp som problematisk, men som inte lika tydligt använder infrastrukturen som spridningssätt. spridningen av invasiva arter hotar förutom skyddade naturområden även floran och faunan på artrika stationsområden och vägkanter. hotet består främst i en utträngningseffekt, där den invasiva arten tränger undan den ursprungliga floran genom utskuggning. de invasiva växtarterna kan även hota biologisk mångfald på egna sätt.

LIFE Monitoring Neemo

SIA ”Estonian, Latvian & Lithuanian environment”

uppdraget innebär att stödja pågående life-projekt i sverige och i danmark genom bland annat besök, genom att ta fram och utvärdera rapporter, bedöma projektets fortgång och bistå med teknisk hjälp för att underlätta projektets framgång. utöver detta ingår kvalitetsgranskning och närvaro på olika sätt för att stödja projekten. expertstödet är en del i ett nätverk inom life för att underlätta ansökningar, hjälp under projektets gång och utvärdera färdiga resultat.  stöd erbjuds i form av workshops, telefonsamtal, möten och mailkontakt efter behov. neemo är ett organ inom eu som ansvarar för övervakningen av life-projekt (life action grants) och av organisationer som får finansiering från eu:s life-program (life operational grants). neemo är en juridisk enhet som består av nio partnerföretag spridda över hela europa. huvudkontoret ligger i freiburg (tyskland). samordningsgruppen, ansvarig för den tekniska samordningen av kontraktet liksom kommunikationsgruppen är baserade i bryssel.

Stöd inför LIFE-ansökan

Naturvårdsverket

vi fungerade i det här uppdraget som ett nationellt stöd för organisationer som står inför  eller var i processen att sammanställa life-ansökningar. att ansöka om finansiering från eu:s life-program är ofta ett tidsödande och mycket omfattande arbete som kräver framförhållning, planering, men också strategi och kunskap för att ge framgång i utvärderingen och lyckas bli beviljad finansiering. det stöd som erbjöds sökande av life-projekt i sverige i det här uppdraget var workshops, möten och kontakt via mejl och telefon. av de projektansökningar som vi stöttade blev en hög andel projekt beviljade, 25%. detta kan jämföras med genomsnittet i eu som är 10%.

Väsenvandringar vid Hovdala Slott

Hässleholms kommun

ecocoms väsenvandringar har varit ett återkommande och uppskattat inslag i hovdala slotts sommarprogram. på uppdrag av hässleholms kommun har väsenvandringar genomförts i slottets omgivningar åren 2014-2016. en väsenvandring är ett spänningsfyllt äventyr för både stora och små. under en timmes vandring i naturen får vandrarna stifta bekantskap med faunen jord och gå på upptäcktsfärd längs vindlande stigar. på vägen väntar möten med troll och älvor, lärdomar om hur du väljer de rätta stigarna och hur du kan lära dig att se, om du vågar tro dina ögon. i hovdala mötte deltagarna jord vid kanten av hovdalaån och efter en tur i den anrika parken som omger slottet fick de följa med på vandring över de omgivande åkrarna och ut i den vackra bokskogen, som är del av hovdala och mölleröd naturområde. på så sätt knyter vandringen samman slottets historiska kulturmiljö med det omgivande kultur- och naturlandskapet. de dramatiserade vandringarna väcker nyfikenhet och lust att utforska och kompletterar klassiska naturguidningar genom att i första hand ge deltagarna en fängslande upplevelse av och i naturen. med inspiration från den nordiska folktron väcker vi skogen till liv och låter dess väsen hjälpa besökarna att se på naturen med nya ögon. vandringarna vid hovdala slott genomfördes av ecocoms upplevelseguider, ylva eriksson och maria annas.   ”ville bara säga ett stort tack till jord och hennes vänner! vilken fantastisk upplevelse att få vara med om er väsenvandring. den kommer att följa med oss i hjärtat så länge vi lever, både stora som små.” - linda & jon marin, hovdala 2014 [gallery ids="1234"]

Artrika järnvägsstationer

Trafikverket

under flera år har ecocom undersökt den rika och speciella naturmiljö som finns på stationsområden och banvallar över hela sverige. många hundra stationsområden kommer att ha besökts när projektet är klart. järnvägsstationerna är en infrastrukturmiljö som har haft sin särskilda skötsel under lång tid och som har torra, väldränerade marker som i dag är värdefulla naturmiljöer.  här är vanligt med stora bestånd av blåklocka och getväppling, fibblor men också rosbuskar och gammal storvuxen sälj som är värdväxter för skalbaggar, gaddsteklar, stritar och dagfjärilar.  stationsområdena fungerar inte minst som skyddande refuger för arter som blivit ovanliga och minskar i andra miljöer. här finns rödlistade arter, bland dem flera arter av vildbin.  växter och djur sprids utmed järnvägsstråken, via järnvägsbankar och med tågen. en tidigare undersökning som gjorts visar att det finns cirka 2 500 arter av djur och växter i de stationsbundna järnvägsmiljöerna. den största artgruppen är kärlväxter (39 %), följt av skalbaggar (28 %), gaddsteklar (19 %), stritar (10 %) och dagfjärilar (3 %). de representerar ett stort spann av ekologiska nischer.  den största andelen arter finns i omkringliggande landskap och påträffas mer eller mindre regelbundet i stationsområdets gräs- och buskmarker.

Naturvärden i Norrtälje hamn

Norrtälje kommun

den här naturvärdesinventeringen gjordes i ett område om 10 hektar i norrtälje för att lokalisera, naturvärdesbedöma och redovisa värdena i området. naturvärdesinventeringen var en del i norrtälje kommuns arbete med att ta fram en ny detaljplan för delar av norrtälje hamn, där det bland annat planerades för en marin dagvattenanläggning. ecocom fick i uppdrag av kommunen att genomföra en naturvärdesinventering i området, vilken skulle utgöra ett underlag till planarbetet. inventeringsområdet bestod av strandlinje med vassar och fritidsbåtsbryggor. i väster övergick strandlinjen till att vara betongskodd vid en bred betongpir. innanför vassbältena fanns öppna ytor med frisk gräsmark. naturvärdesinventeringen har genomförts enligt svensk standard för naturvärdesinventering, nvi (ss 199000:2014 samt sis-tr 199001:2014) på fältnivå.

Naturvärden Södra stambanan

Sweco Environment AB

i uppdraget ingick att genomföra en naturvärdesinventering för att kartlägga de naturvärden som finns. syftet med inventeringen var att kartlägga befintliga naturvärden inför ett spårbyte på södra stambanans uppspår på sträckan mellan vislanda och mosselund. nvi:n gjordes i enlighet med svensk standard ss 199000:2014 och med stöd av teknisk rapport sis‐tr 199001:2014.

Skyltar för LIFE Taiga

Länsstyrelsen i Kronobergs län

ett uppdrag för länsstyrelsen i kronobergs län att ta fram tryckoriginal till sex stycken skyltar. skyltarna sätts upp i anslutning till områden i länet som bränns i naturvårdssyfte inom projektet life taiga. i uppdraget ingick text, översättning av sammanfattning till engelska, kartframställning utifrån länsstyrelsens digitala underlag, och layout i projektets egen mall. texterna och skyltarna berättar om den nytta naturvårdsbränningen har för naturvärdena i varje enskilt område. i både ett nutida och historiskt perspektiv.

Väsenvandringar i Skrylleskogen

Lunds kommun

sommaren 2015 genomförde ecocom fyra väsenvandringar i skrylleskogen utanför dalby, som ett inslag i lunds kommuns årliga sommarsatsning - sommarlund. en väsenvandring är ett spänningsfyllt äventyr för både stora och små. under en timmes vandring i naturen får vandrarna stifta bekantskap med faunen jord och gå på upptäcktsfärd längs vindlande stigar. på vägen väntar möten med troll och älvor, lärdomar om hur du väljer de rätta stigarna och hur du kan lära dig att se, om du vågar tro dina ögon. de dramatiserade vandringarna väcker nyfikenhet och lust att utforska och kompletterar klassiska naturguidningar genom att i första hand ge deltagarna en fängslande upplevelse av och i naturen. med inspiration från den nordiska folktron väcker vi skogen till liv och låter dess väsen hjälpa besökarna att se på naturen med nya ögon. på önskemål från beställaren tog ecocoms guider i skrylle fram två likartade vandringar längs olika slingor, där den ena slingan gick över stock och sten och där den andra var tillgänglighetsanpassad. tiderna för vandringarna var även anpassade till den så kallade naturbussen, buss 159, från lund för att underlätta för besökare att ta bussen till skogs. vandringarna utgick från naturum skrylle och besökarna fick uppleva skrylleskogens varierade naturmiljöer i form av blandlövskog, ängsmark och bokskog. vandringarna blev snabbt fullbokade och lockade många barnfamiljer ut i det vackra sommarvädret.   ”måste bara få berömma detta underbara arrangemang, väsenvandring. vi visste inte vad som väntade och vi gick därifrån upprymda, glada och supernöjda. så himla trevligt och bra och vilka duktiga skådespelare. sonen 4 år pratar bara om när ska vi åka tillbaka och träffa jord.” - Åsa med familj [gallery ids="1312,1306,1307,1311,1308"]

Skylttext om vildbin

Länsstyrelsen i Dalarna

skylttext om vildbin till naturreservatet rommehed i borlänge kommun. området är dalaregementets gamla exercisfält. slitaget vid övningarna på fältet, tillsammans med det soliga läget exponerade läget och den lättdränerade sanden, har skapat en mycket speciell naturtyp. här trivs flera arter av vildbin, bland annat rariteterna guldsandbi, praktbyxbi och slåttersandbi. [gallery ids="1416"]

Fotoutställning Luleå Airport

Swedavia

vi textbearbetade och bidrog med foton till swedavias fotoutställning "flygplatsens stora gräsmarker - en fristad för växter och djur" på luleå airport. utställningen berättade om de intressanta fynd av arter som har gjorts på flygplatsens område. ur texten: i de här miljöerna har tiotusentals arter sin livsmiljö. många av dem finns bara på dessa gräsmarker. flygplatsområdet i luleå har omkring två kvadratkilometer gräsmarker som slås regelbundet. under inventeringen hittades sammanlagt 130 arter: 24 växtarter, 45 skalbaggar, 54 steklar och 2 flugarter. två av skalbaggarna hade aldrig tidigare setts i norrbotten. av alla arter som upptäcktes är sju stycken rödlistade, varav en är fridlyst. bilderna från ecocom föreställer månlåsbräken, höstlåsbräken, kattfot och jordhumla. alla arter har hittats på luleå airport. [gallery size="full" ids="1420"] bildtexter: för att den lilla ormbunksväxten månlåsbräken ska överleva behöver gräsmarkerna fortsätta att slås som i dag. ormbunken höstlåsbräken, som växer på gräsmarkerna, är skyddad genom fridlysning i sverige. kattfot finns i stor mängd vid flygplatsen. den har minskat i antal i sverige när många öppna ängs- och betesmarker försvunnit. när jordhumlan samlar mat och för med sig pollen mellan blommorna, är den en viktig pollinatör som ser till att växter befruktas och kan sätta frö.

Skylttexter till Grön oas

Swedavia

skylttexter till informationsplatsen grön oas vid Åre Östersund airport, som handlar om artrikedom och biologisk mångfald på flygplatsens gräsmarker. texterna tar avstamp i resultaten av de naturinventeringar som har gjorts i området. i uppdraget ingick research, urval, granskning av underlag och textskrivande. läs om/lyssna på inslag om grön oas på p4 jämtland. ur skylttexterna: trolldomsväxt på kullen på en höjd mitt ute på flygfältet växer den lilla ormbunken månlåsbräken. den ser märklig ut med sin korta kraftiga stjälk och de perfekt formade små bladen. förr sades den höra ihop med trolldom. månlåsbräken är svår att upptäcka, det gäller att titta noga i gräset. månlåsbräken trivs på flygplatsens öppna gräsmarker. den lilla muraren det bo den nordliga krukmakargetingen bygger liknar en liten lerkruka. den sätts fast vid en stjälk på en solig och vindstilla plats. här på flygfältet finns den nordliga krukmakargetingen mest i den norra delen. honan lägger ett ägg i krukan, stoppar dit mat och stänger ingången. en oväntad gäst från södern riddarskinnbaggen har aldrig hittats så långt norrut som på Åre Östersund airport i sverige tidigare. det konstiga är att tulkörten, som riddarskinnbaggen helst lever på, inte finns här. antagligen har den hittat en annan växt att äta, men vilken vet vi ännu inte. den svart-röda teckningen på ryggen påminner om ett riddarkors, därav namnet.  

GIS-analys av lokaler för musselodlingar

Regionförbundet i Jämtland

på uppdrag av region jämtland utfördes en spatial analys i syfte att peka ut lämpliga lokaler för storskalig odling av blåmusslor längs kalmar läns kust. resultatet pekar ut de områden längs kalmarkusten som har de bästa förutsättningarna för musselodling med hänsyn till både vattenkvalitet och frånvaro av motstående intressen. det här uppdraget föregicks av ett annat uppdrag där ecocom genomförde en pilotstudie för att kartlägga dataunderlag för, och möjligheter till, modellering av lämpliga mussellokaler längs kalmarkusten. uppdraget genomfördes som en del i eu-projektet aquabest, som koordineras av finnish game and fisheries research institute, helsingfors.

Kartläggning av skogskänsla

Göteborgsregionens kommunalförbund

göteborgsregionens kommunalförbund arbetar med att stärka regionens gröna struktur genom att fokusera på s k gröna kilar. en av de gröna kilarna är naturområdet delsjön-härskogen som sträcker sig från delsjöarna i göteborgs kommun till hjortmarka naturreservat öster om alingsås. i uppdraget karterade vi skogsmiljöer efter områden med skogskänsla. men även områden med gammal skog över 100 år karterades i en separat del. utgångspunkt för projektet har varit stockholms läns landstings arbete med att kartlägga upplevelsevärden i stockholmsregionens gröna kilar. upplägget har dock anpassats efter regionala förhållanden. kriterierna för skogskänsla säger att området ska vara ett sammanhängande skogsområde med uppvuxen karaktär, med ett visst mått av tystnad samt avskilt från bebyggelse och vägar som kan upplevas som störande. i ett område med skogskänsla får besökaren en upplevelse av skog, med sina dofter, ljud och färger. viktigt för upplevelsen är att besökaren får en känsla av oändlighet, men att skogen uppfattas som en sammanhållen enhet. områden med skogskänsla används för svampplockning, löpning, ridning eller för att koppla bort vardag och stress.

Fågelinventering i våtmarker

Jönköpings kommun

inventering av fågelfaunan vid 44 stycken våtmarker inom jönköpings kommun. revirkarteringen utgjorde, tillsammans med naturvärdesinventeringar (nvi:er) i samma objekt, grunden för en omklassning av de aktuella våtmarkerna. uppdraget innebar revirkartering vid de våtmarker som kategoriserats i grupp 3 och 4 i vmis fjärranalys. våtmarkerna omfattade biotoper som myrar, mossar, sumpskog, mader, bäckar och åar. revirkarteringen genomfördes under maj och juni, enligt metodbeskrivning som beslutats av kommunekolog och uppdragstagaren i samråd. rödlistade arter och arter som finns med i fågeldirektivets bilaga 1 noterades särskilt vid inventeringen. av de lokalt ovanliga eller naturvårdsintressanta arter som hittades, fanns bland annat smålom, ljungpipare, brun kärrhök, mindre flugsnappare, nötkråka, större korsnäbb, ängspiplärka och buskskvätta. Även tjäderspelplatser hittades.    

Revirkartering Skäftesmyrens torvtäkt

GeoPro AB

revirkartering av fåglar på skäftesmyren, nässjö kommun. inom ramen för verksamhetstillståndet för torvtäkt på skäftesmyre genomförde ecocom en uppföljning av fågelfaunan 10 år efter att täktverksamheten påbörjades. inventeringen är den första långtidsuppföljningen av fågelfaunan vid en aktiv torvtäkt i sverige. inventeringsresultatet jämfördes med en tidigare genomförd inventering.

Flyttfågelstudie med kameraövervakning

Vindkraftsprojektör

en flyttfågelstudie med hjälp av automatisk kameraövervakning (systemet dtbird) från gryning till skymning. inventeringen syftade till att belysa i vilken omfattning flyttande fåglar flög genom en planerad vindkraftsanläggning. inventeringen fokuserade på förekomsten av trana, men samtliga arter noterades. den rapport som ecocom producerade utgjorde underlag i företagets mkb, miljökonsekvensbeskrivning. uppdraget omfattade installation av en dtbird-enhet på en tillfälligt monterad mast. under studieperioden övervakades systemets funktion och inspelade fågelpassager artbestämdes. efter avslutad fältstudie producerades en rapport tillståndsmyndigheten hade begärt en grundlig studie av flyttande fåglar, i första hand tranors, nyttjande av luftrummet ovan den planerade anläggningen. inventeringen använde systemet dtbird, automatisk kameraövervakning med triggerfunktion, för att samla in data. det datorbaserade systemet innebar att data samlades in objektivt och med samma felmarginal från gryning till skymning under hela studieperioden. studien visade tydligt att tranor flög över det planerade projektområdet i mycket begränsad omfattning. mängden övrig flyttfåglar var även den begränsad och bestod till mer än 50 % av artgrupperna trastar och duvor.  

Redigering av natur- och friluftsplan

Sundsvalls kommun

uppdraget var en kommunikationsinsats för att bearbeta ett dokument i sundsvalls kommuns nya natur- och friluftsplan. den kompetens som efterfrågades var: förmåga att analysera, strukturera, prioritera en stor textmängd för att göra dokumentet tydlig och lätt att använda. för att kunna förstå och bearbeta texten krävdes även insikt om betydelsen av natur- och friluftsfrågor generellt, samt hur dessa frågor integreras inom fysisk planering och kommunens olika verksamheter. uppdraget omfattande redigering, omdisponering och språklig bearbetning. syftet var att få dokumentet tydligt och överskådlig. lätt att använda och ta till sig. frågor som ställdes var: förstår man innehållet? hänger de olika kapitlen ihop och är logiskt placerade? hur växlar man bäst mellan naturvård och friluftsliv? saknas något för läsaren? målgruppen vari första hand kommunens politiker och tjänstemän. men också föreningar, företag och olika verksamheter. sundsvalls kommun resultatet är faktadelen som ingår i sundsvalls kommuns nya natur- och friluftsplan.

Förflyttning av flodpärlmussla

BCA Entreprenad AB

i uppdraget inventerade vi rössjöholmsån med hjälp av vattenkikare. på ställen där det var djupare användes fridykning med cyklop och snorkel som inventeringsmetod. de påträffade individerna av musslor artbestämdes och mättes. dessa individer förflyttades sen tillfälligt till en annan lokal uppströms under pågående brorestaurering. lokalen är sedan tidigare känd för att hysa flodpärlmusslor, margaritifera margaritifera. inför brorestaureringen var länsstyrelsens villkor att området som skulle kunna påverkas skulle avsökas och påträffade stormusslor skulle dokumenteras och förvars på annan plats tills brorestaureringen stod färdig. vid bedömning uppskattades flodpärlmusslorna till 100 år gamla.

Inventering av fladdermöss inför vindkraftsbygge

Vindkraftsprojektör

inventeringen av fladdermöss koncentrerades till att undersöka vilka fladdermusarter som förekommer i fyra områden i mellansverige. alla områdena var föremål för projektering av vindkraft. vid inventeringen använde vi en kombination av automatisk registrering av fladdermöss och linjetaxering med batlogger. inspelade fladdermusljud analyserades sedan automatiskt och manuellt med mjukvaruprogrammet omnibat. i uppdraget ingick också diskussioner om hur en exploatering skulle påverka fladdermusfaunan och vi lämnade också förslag på åtgärder för att minimera påverkan. förutom vanliga arter som nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustasch/taigafladdermus och brunlångöra, hittades vid inventeringen även fransfladdermus. [caption id="attachment_1637" align="alignnone" width="500"] fladdermusinventering[/caption]