Fågelskyddssystemet DTBird används idag på vindkraftverk i en rad europeiska länder men i Sverige har installationer av DTBird och liknande tekniska system inte använts.  I takt med fortsatta satsningar på förnybar energi i Sverige – där vindkraft utgör en viktig del – framstår det som alltmer angeläget att granska de möjligheter som står till buds för att minska vindkraftens effekter på fågelfaunan.

Ett eget initiativ

Mot bakgrund av problematiken att vindkraftverk dödar fåglar initierade vi i samarbete med Vindform år 2015 ett pilotprojekt för att 1) installera och förevisa DTBird-systemet, samt 2) utvärdera hur DTBirdsystemet fungerar för svenska förhållanden. Del 1 av projektet omfattade förevisning och seminarium vid två tillfällen i Lundsbrunn år 2015 då vi hade bjudit in vindkraftsprojektörer, myndigheter och domstolar. Del 2 av projektet omfattade utvärderingen av pilotinstallationen. Inom ramen för pilotprojektet installerade vi ett DTBird-system på ett vindkraftverk i närheten av Lundsbrunn i Sverige.

Del 1 – Inbjudna intressenter

Vi arrangerade heldagsseminarier vid två tillfällen i Lundsbrunn, med inbjudna från framför allt myndigheter och vindproducenter. Här förevisades DTBird även i fält. Med presentationer och diskussioner.

Del 2 – datainsamling och utvärdering

Under juli-september 2015, d v s under delar av häcknings- och migrationsperioden för fåglar, samlades data in från systemet för att därefter analyseras. Undersökningen har registrerat hur effektivt DTBird-systemet har varit för att avvärja fåglar från vindkraftverket och därmed riskområdet, hur långt varningsljudet kan höras och om det installerade systemet på vindkraftverket vid Lundsbrunn visat sig störa häckande fåglar eller upplevts negativt av närboende. Registrering har dessutom gjorts av hur långa tider systemet varit aktiverat och därmed hur stort produktionsbortfall som avstängning av vindkraftverket skulle ha medfört.

Resultaten av pilotinstallationen

Pilotinstallationen visar på följande resultat:

• Systemet är användbart för att detektera fåglar och möjliggör artbestämning av större och medelstora fåglar

• Systemet utgör ett effektivt skydd för framförallt större fåglar genom att minska uppehållstiden i riskområdet med 61-87%

• Systemet inducerar väjningsbeteende i 88% av de fall där fågeln är på kollisionskurs med vindkraftverket. Enstaka observationer gjordes också av havsörn där även väjning iakttogs

• I ett område mer än 100 meter från vindkraftverket, var det inte möjligt att observera några negativa förändringar av tätheten hos häckfågelfaunan vad gäller deras rörelse

• Systemets varningssignaler har aktiverats i genomsnitt 4 min och 45 sekunder per dag. Genomsnittslängden för en enskild signal har varit 22 sekunder för varningssignal och 32 sekunder för skarp varningssignal

• Varningsljudets teoretiska spridning påverkas kraftigt av topografin omkring installationsplatsen. Gränsen för 40dBA når i de flesta topografiska scenarier inte över 750 meter från ljudkällan. Detta stämmer väl med erfarenheter från närboendes upplevelser av ljudet under mer än ett år

• Av nio intervjuade boende inom en kilometers radie från vindkraftverket har fyra intervjupersoner hört varningsljudet utomhus vid ett fåtal tillfällen. Ingen av dessa intervjuade upplever sig ha blivit störd. En person har emellertid hört ljudet frekvent, även inne i bostaden och har upplevt ljudet som irriterande

• Om DTBird-systemet hade varit inkopplat till vindkraftverkets SCADA-system, skulle vindkraftverket totalt ha stoppats i sammanlagt 2 timmar och 32 minuter under de 61 dagar som undersökningen omfattar.

Pilotundersökningen visar att att DTBird fungerar för svenska förhållanden och är i linje med de resultat som tillverkaren Liquen tidigare har beskrivit för systemet. Installation av DTBird medför inte ett hundraprocentigt skydd för fågelfaunan, men åstadkommer en kraftig riskreducering. Redan i pilotprojektets fas 1, d v s under seminarier, togs frågan upp om DTBird-systemets varningssignaler skulle riskera att störa häckfågelfaunan och därmed inte vara tillåtligt enligt artskyddsförordningen. Pilotstudien har inte visat att någon sådan störning skulle förekomma.

Enligt en dom i Mark- och miljööverdomstolen skall tillåtligheten för skyddsåtgärder också prövas inom ramen för miljöprövningen, ej direkt i förhållande till artskyddsförordningen. DTBird-systemet, och andra liknande system, har således tillämpning som en skyddsåtgärd inom ramen för tillståndsprövningen av vindkraftsanläggningar. Användande av fungerande skyddsåtgärder skulle öppna möjligheter i tillståndsprövningen som kan underlätta både för sökanden och tillståndsgivande instans. Idag används buffertzoner till närmaste vindkraftverk schablonmässigt som enda skyddsåtgärd trots att åtgärden är trubbig. DTBird och liknande system utgör ett verktyg med vilket buffertzoner kan anpassas.

DTBird kan också användas för inventering av fåglar – särskilt i fall då långa tidsserier av data är av betydelse – eller i de fall då placeringen av vindkraftverken på förhand är bestämd. Dessa scenarier blir sannolikt alltmer aktuella i framtiden när många av dagens vindkraftsanläggningar skall generationsväxlas eller då förnyade tillstånd söks för befintliga vindkraftverk. Slutligen utgör tekniska system för övervakning av fågelfaunan en standardiserad metod för insamling av data. Detta innebär möjligheter att följa vindkraftsanläggningens effekter över tid på ett bättre sätt än vad som görs idag, men skapar också förutsättningar för att etablera operativa kontrollprogram – d v s att justera driften av vindkraftverken utifrån faktiska förhållanden på platsen.

Dela:
Follow by Email
Facebook
Google+
http://ecocom.se/referenser/pilotinstallation-av-dtbird-systemet-sverige/">
Twitter
LinkedIn
Relaterade referenser